Klottersanering skapar jobb

Allt beror på hur man ser det och på ett sätt så skapar klottersanering självklart jobb. Men är det jobb som hade behövts och hade pengarna kunnat användas bättre? Frågorna som kommer av en attityd bland unga som verkar tro att de har rätten att förstöra för andra.

För även om deras klotter leder till att det skapas jobb inom klottersanering så hade pengarna kunnat användas till något bättre. Om man nu undrar vad pengarna kunnat användas till som är bättre så är svaret självklart allting annat än klottersanering.

Med det sagt så får man inte tro att killarna och tjejerna som dagligen jobbar med detta inte gör ett bra jobb. För det gör dem, men det är ett jobb som inte borde behövas göras. Det finns inte två sidor av det här myntet som det gör med en glasmästare. För en klottersanerare tar inte bort klotter på fastigheter som aldrig blivit klottrade på. En glasmästare däremot kan installera glasrutor på en helt ny fastighet utan att dessa först blivit krossade.

Det finns däremot en liten annan del av att klottersanering skapar jobb och det är jobb inom relaterande områden. För om det är mycket klotter så måste mer kemikalier köpas in för att ta bort det. En del specialutrustning måste köpas in och det behövs även skyddsutrustning.

Så på det sättet så kan man säga att klottersanering skapar jobb.

Behövs det verkligen klottersanering?

Man kan tycka att det är bortkastade pengar att investera i klottersanering. Personerna som klottrar kommer antagligen att komma tillbaka och klottra igen. Men det är faktiskt pengar som används för att skapa trygghet. För i flera undersökningar så har man sett att om ett område inte bryr sig om att ta bort klottret så minskar även tryggheten i området. Både bland de boende och de som kommer på besök till området känner sig mindre trygga.

En viss typ av människor attraheras även till områden där man inte verkar bry sig och det ökar otryggheten. Så genom att man utför klottersanering och gör fint ökar man tryggheten i området och visar också att man faktiskt bryr sig om området. Något som är viktigare än vad man kan tro.

Man kan alltså inte säga att klottersanering är bortkastade pengar enbart, utan att det som sagt även fyller en viktig funktion. De individer som klottrar får samhället att slänga ut en massa pengar som kunnat användas till annat. Så på ett annat sätt så är det självklart ett slöseri men det måste som sagt göras.

Är det något man kan göra för att minska klottret?

Alla kan inte göra allt men alla kan göra någonting brukar man säga. Det gäller även arbetet mot klotter. Om man är uppmärksam i området man bor i och rapporterar de som klottrar så kommer det att minska. Det kommer däremot aldrig att helt försvinna. Många tycker helt enkelt att det är för spännande för att de ska göra något annat.

Att prata med människor som man vet klottrar om vad det kostar kan vara väg för att minska klottret i samhället.

Klottersanering används som sagt för att rengöra fasaderna, men det finns även olika metoder för att skydda dem och för att göra det lättare vid rengöring. Det är antagligen bara en tidsfråga om eller kanske mer korrekt när en fastighet blir utsatt för klotter. Det finns många företag i och runt Stockholm som arbetar med detta dagligen. En av metoderna många använder kallas för betongimpregnering. Det är vad det låter och bildar alltså ett skyddande lager på fastighetens väggar. Ett företag som arbetar aktivt med detta är Color Off AB som dessutom är ledande inom sitt område.

Om klottersanering skapar jobb är egentligen fel formulerat. Det är snarare klotter som skapar jobbmöjligheter men som vi varit inne på är saneringen mycket viktigt för samhället och miljön vi lever i för att vi ska känna oss trygga. Tänk nu till för att se vad du kan göra för att förhindra klotter i din närhet. Lycka till.